olikaverktygkanunderlÀttaimplementeringenavettaffÀrssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)pÄfallstudienundersökervimedhjÀlpavbegreppetgrÀnsobjekt(boundaryobjects)hursÄdanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RÀttanpassadegrÀnsobjektkanbidratillattskapaenförstÄelseförnyIT,samtintresseförattanvÀndaden.EfterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirÄdtillpraktikerpÄomrÄdetochföreslÄrblandannatattverktygmedettvisuelltgrÀnssnittÀrfördelaktigaimÄngasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestÄrienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpÄhurgrÀnsobjektpÄverkardedimensionersomenligtramverketmÄstegeshÀnsynvidenIT-­?organisationsförÀndring..

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.

AbstractSyftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger pĂ„ berörda förskolor arbetat med barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. MĂ„let Ă€r att fĂ„ kunskap om olika arbetssĂ€tt som kan ge en god lĂ€randemiljö för barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Syftet Ă€r Ă€ven att studera pedagogernas syn pĂ„ hur specialpedagogen skulle kunna utgöra stöd pĂ„ de olika förskolorna. Åtta kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer vid tvĂ„ av förskolorna ligger till grund för denna studie. Undersökningen Ă€r gjord i en kommun i södra Sverige dĂ€r det finns erfarenhet av mĂ„nga barn i grupperna med annat modersmĂ„l.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

Denna uppsats baseras pÄ en komparativ textanalys av de bÄda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism, för att se vilka eventuella förÀndringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jÀmförs de mÄl som eleven ska ha uppnÄtt i slutet av det femte skolÄret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av Ärskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehÄller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollÀrare, tvÄ speciallÀrare samt en specialpedagog för att fÄ deras syn pÄ de eventuella förÀndringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar Àven vilka ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta dÄ en elev inte uppnÄr kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas ÄtgÀrdsprogram och undantagsbestÀmmelsen i skollagen, den sÄ kallade pysparagrafen.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Varje barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmÄga att kommunicera sÄvÀl pÄ svenska som pÄ sitt modersmÄl (Skolverket 2005). Med utgÄngspunkt frÄn lÀroplanens uppdrag (Lpfö 98) undersöks genom en kvalitativ studie hur barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla sitt modersmÄl i förskolan och i vilken utstrÀckning det sker pÄ tvÄ förskolor. För att fÄ insikt i hur och varför verksamheten bedrivs som den gör pÄ förskolorna belyses Àven informanternas syn pÄ betydelsen av att barn fÄr utveckla sitt modersmÄl. Studiens undersökning visar att de angivna mÄl enligt Lpfö 98 inte uppnÄs för de barn som inte fÄr modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare pÄ de berörda förskolorna. En av förskolorna erbjuder inte överhuvudtaget barnen modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare medan den andra förskolan erbjuder stöd för de barn som har arabiska, albanska, kurdiska och bosniska som modersmÄl.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

I samhÀllet kommer vi ofta i kontakt med tvÄsprÄkighet, sÄ Àven pÄ logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svÄrt att genomföra sprÄkbedömningar pÄ barn med flera modersmÄl eller annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med uppsatsen var att översÀtta benÀmningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan anvÀnda det för att testa aktivt ordförrÄd. Passivt ordförrÄd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS.

Min undersökning inbegriper barns andrasprÄksinlÀrning. Studiens syfte Àr att fÄ fram barns svÄrigheter i svenska som andra sprÄk och hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn i förskolan. Litteraturen innehÄller mÄnga diskussioner angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkliga svÄrigheter i andrasprÄksinlÀrning och inlÀrningsmetoder som stimulerar sprÄkinlÀrning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning pÄ en förskola. DÀr gjorde jag tvÄ gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens sprÄkinlÀrning och pedagogernas arbetssÀtt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i svenska som andra sprÄk. Pedagogerna i den utvalda förskolan anvÀnder olika inlÀrningsmetoder som vÀcker barns intresse för att utveckla svenska som andra sprÄk. För att stimulera barns sprÄkinlÀrning, anvÀnder pedagogerna höglÀsning, upprepning, lek, sÄng och tema.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.